Svalbard – arktisk natur för fotointresserade av Bob Bovin/PN

Svalbard erbjuder en storslagen och vild natur. Denna ögrupp är belägen mellan 74° – 81° N och 10° – 35° E. Den största ön heter Spetsbergen.
Svalbard är en till stor del orörd arktisk natur och den enda som man kan nå med reguljärt flyg. Longyearbyn, som är den enda orten på Svalbard som har flygplats för stora flygplan, ligger 4 timmars flygväg rakt norr ut från Köpenhamn. Nära 65 procent av Svalbards yta består av naturskyddade områden, däribland tre naturreservat, sex nationalparker, 15 fridlysta områden för fåglar. Vintertid är Svalbard i stort sett helt omgivet av vinteris och snö. Undantaget västsidan som tar emot Golfströmmens varma vatten. Sommartid är nordpolens vinteris tillbakadragen norr ut så att man nästan alltid kan passera runt Svalbards ögrupp. Men detta är sant bara om vindarna är syd eller väst. Vid nordvind kan nordsidan helt korkas igen av drivis. Norges största glaciär, Austfonna, täcker i stort sett hela den nordostliga ön Nordaustlandet, och är världens tredje största glaciär, efter Antarktis och Grönland. Denna imponerande glaciär har dragit sig tillbaka mer än 2 km, på sydost-sidan, under de senaste 20 åren.

Svalbard kan besökas lättast under sommartid, då flera arrangörer erbjuder båtresor kring öarna. Juni och juli är lämpliga om du är intresserad av fåglar och växter. Ja, man kan se många fjällväxter på Svalbard, t o m nere vid havsnivå. Augusti och september har färre fåglar och växterna börjar försvinna. Naturligtvis kan du se däggdjur under hela perioden. Isbjörn, fjällräv, och ren kommer du säkert att se, såväl som valross, storsäl, ringsäl och flera valarter. Under sommaren lyser solen dygnet runt. Det är spännande för det ger gott ljus för att plåta hela tiden. I början av september börjar solen gå ned mitt på natten för några minuter och det ger ett underbart ljus för fotografering. Fler fotoinriktade turer går därför sent på säsongen. Om du är renodlat naturfotointresserad så skall du undvika att åka med de allmänna turistresorna ty de spenderar mycket tid till gruvorter, forskningsstationer och historiskt intressanta platser. Det finns flera fotoinriktade resor (se t ex www.vegaexpeditions.se) och det är att föredra att åka med en båt som tar omkring 12 passagerare. Det är bra om båten är låg för då kommer man nära djuren. Två svenska båtar uppfyller dessa krav, MS Origo och MS Stockholm.

När man fotograferar isbjörnar befinner man sig på båten eller i en så kallad zodiac, d v s en gummibåt med utombordare. Man får inte gå iland om det finns en isbjörn i närheten. Det hindrar inte att man stöter på isbjörn när man är iland. Jag och min fru har upplevt detta två gånger, och då gäller det att ta sig till gummibåten snabbt. Guiderna är alltid beväpnade med gevär. Kräv alltid säkerhetsgenomgång om hur man beter sig vid isbjörnsmöte. Det är mycket spännande att fotografera isbjörnar. Det händer alltid något oväntat och det gäller att ha fingret på avtryckaren hela tiden. Avgörande, för bra isbjörnsbilder, är att reseledaren och kaptenen är beredda att spendera tid vid varje isbjörnsmöte. Jag har varit med om sex timmar, och mer, långa möten med isbjörn. Nä, man blir inte hungrig, tiden står still! Sätt i mer än 8 GB i kameran för det är inte ovanligt med mer än 1000 bilder i ett möte. En resa vi gjorde 2007 gav mer än 10 000 bilder att sortera. Vilken kamera skall man då ta med sig? Man kan klara sig med en långzoom-kompaktkamera. Men de flesta föredrar att ha med två systemkamerahus. Objektiv från 16mm till 300 mm, plus 1,4x och 2x förlängare. Vill man bära tunga objektiv tar man med 600 mm och hög ljusstyrka, men det är inte riktigt nödvändigt eftersom man är ganska nära isbjörnarna. De är nyfikna för det mesta, eftersom du doftar utmärkt mat. Tänk på att ljuset varierar, speciellt i september. Ljusstarka kamerasensorer hjälper och man behöver lågt brus upp till 1000 ISO. Själv använder jag objektiv med 16-35, 100-400 och 300mm för att hålla nere vikten. Stativ kan användas på båten, men tänk på att båtens motor ger vibrationer. Själv använder jag ett enbent stativ, ibland ställt på foten, för att klara många timmar med kameran. Vibrationsdämpande objektiv är att föredra. Varma avtryckarvänliga vantar måste med, även om man glömmer kylan efter några timmar. Temperaturen är vanligen kring noll, men med vind kan det bli lite kyligare. En termo-light jacka, med samma material i byxor, sitter bra här upp. Vid zodiac färd gäller vatten och vindtäta skalplagg.

Efter flera resor på Svalbard lockar fortfarande landskap och djur till ytterligare resor och nästa september 2011 bär det av med Origo i 12 dagar. Några bilder från den senaste resan finns med här, men vill du se fler är du välkommen att titta in på www.bovin.nu/bob.

Vi ses i norr

Bob Bovin